Bilsport – sporten ger och tar

Motorer med flera hundra hästkrafter, i vissa fall upp mot drygt tusen, placerade i lätta chassin och karosser borgar för snabba och lättmanövrerade bilar. Under specialsträckor i rally ligger topphastigheterna en bit över 200 km/h och i Formel 1 kan bilarna nå runt 360 km/h på raksträckorna. Bilsporten har naturligtvis väldigt tuffa regler för att minimera riskerna för allvarliga olyckor. Man kan faktiskt gå så långt att man kan säga att det är en relativt säker sport. Fast visst sker det olyckor.

Tre dödsolyckor på 20 år

Under tidsperioden 1986 till 2006 inträffade tre dödsolyckor där förare eller kartläsaren drabbades. Med tanke på att så få drabbades är detta ett ganska bra facit. Bilarna är byggda på ett bra sätt med ungefär 80 meter stålrör som bildar en säker bur innanför karossen. 1986 avled finländaren Henri Toivonen på Korsika, 1993 omkom kartläsaren Rodger Freeth i Australien och 2005 omkom den brittiske kartläsaren Michael Park när de kraschade rakt in i ett träd i det brittiska VM-rallyt. Trots detta kan man påstå att det är en säker sport då utvecklingen av säkerhetsanordningar i bilar ständigt förbättras. Samma sak gäller de sträckor som skall köras. Det är viktigt att banan läggs på det vis att onödigt höga hastigheter inte uppnås. I rally strävar man efter att inte överstiga en medelhastighet på 130 km/h på en specialsträcka. I Formel 1 däremot åker bilarna avsevärt fortare. I kurvor kan dessa bilar hålla hastigheter över 250Km/h. Till skillnad från rallysporten går de flesta F1-tävlingar på banor som är anpassade för detta och en avåkning innebär en krock med skyddsanordningar.

Publikproblem

Rallyet är farligt för allmänheten

Vid en krasch i en rallytävling är det inte ovanligt att förarna och kartläsarna oftast kliver ur sina rallybilar till synes helt oskadda. De sitter ju som tidigare sagts i fordon som är byggda för att vara säkra. Värre är det för publiken som står längs med vägarna. De är helt oskyddade när en bil kommer mot dem i hastigheter runt 180km/h. Det sker årligen dödsolyckor där publik är inblandad och åtgärder mot detta utvecklas ständigt. I början på 2000-talet dog två åskådare i Sandviken under Rally-SM när en bil tappade fästet och rammade dem. I Skåne, under mitten av 2000-talet, dog en åskådare och tre skadades allvarligt. Det är de olyckor som vi drabbats av i Sverige. I södra Europa är de betydligt mer olycksdrabbade. Publiken står ofta nära vägarna i stora klungor så konsekvenserna av en avåkning blir där betydligt större. I Sverige har man som åtgärd mot detta problem gjort helt publikfria sträckor, speciella åskådarplatser som ligger skyddade från bilarna, och inte minst fler vakter utefter sträckorna som motar bort åskådare ur farliga områden. Helt säkert är i alla fall att sporten kommer, i sin nuvarande form, aldrig bli helt säker. Något som däremot är helt säkert är att säkerhetsarbetet kring bilsporten aldrig får minska eller upphöra. När det gäller Formel 1 finns inte samma problematik med publiken. I det fallet sitter eller står publiken oftast på inhägnade läktare bakom skyddsbarriärer. Som åskådare är det en snabbare och tryggare sport att titta på. Den enda svenske bilsportaren som dött under en stor tävling är Ronnie Petersson som avled i sviterna efter en krasch på Monzabanan 1978.

Nästa Inlägg

Föregående Inlägg

Lämna en kommentar

© 2019